ronjanathaliess

Javill bara ut o springa för ja är sjukt irriterad på folk som inte ha nå eget liv o folk som bara inte kan fatta att ibland har man inte tid för dem. Att ha pojkvän kostar mkt (då menar ja inte pengar utan personer) man kan inte göra samma saker som man gjorde förr. Man kan inte vara vän med samma personer för en del kan verkligen inte acceptera att man har pojkvän. Sånna vänner borde inte kallas vänner egentligen o sånna som förssvinner bara för att man inte har tid är inte vänner heller. Sure ja har inte sjukt mkt vänner precis men ja har valt det helt själv. Att ha vänner kräver tid o engagemang något som jag inte har alla gånger. Ja har ingen lust att hitta på saker med vänner osv I'm just not that kinde of person. I alfl inte när ja har pojkvän sure klart ja vill umgås med vänner ibland men inge ofta alls. När ja är singel gillar ja inte hellar att umgås så mkt med vänner o bara sånt shit utan då vill ja festa o bara leva o ha kul. Vilket är tvärtom när ja har kille då vill ja inte festa då vill ja bara ta de lungt o inte umgås med så många. De är nog mest för javet hur fulla killar är dom vill bara hålla på o taffsa osv o de är jävligt opassande i sånna här lägen. Kanske är lika bra för nu dricker ja typ aldrig nån gång ibland bara typ var el varannan månad vikket är himla skönt.

Jag älskar att ha pojkvän för ja känner mig faktiskt fri som en fågel, jag älskar min mattias o vill inte förlora honom för allt i världen. He is my One and Only, visst vi har typ bara känt varandra 1 år snart o bara vari tillsammans samanlagt nästan 3 månader (om man räknar med förra gången vilket bara varade exakt en månad). Nu har vi varit tillsammans 1 månad o 2 eller 3 veckor på lördag. Tiden går sjuuukt segt men de är bra I belive. Fast io för säg så går dagarna sjukt fort spec de dagar ja tillbringar med mattias de bara flyger iväg de kanske beror på att när ja va hos honom så sov vi till typ 16 på dagarna haha o va vakna till 5 - 7 tiden men denna gång ska vi va uppe sent o vakna tidigt :). Good Luck Chuck typ..

Nu ska jag bara sega lite o äta mat o fixa mig helt o sen ska jag åka o jobba =) så trökigt men ja är faktiskt jävligt taggad! Säger ja nu innan jag ens har börjat haha aja what so ever. Ska försöka samla krafter att gå hem sen fast de är ja jävligt otaggad inför så tror ja skippar det.. nä nu ska ja fixa mig..


PussPuss Snokare...

Älskar dig mattias

Oooo vad jag låg skönt i morse när ja vaknade haha typ för nån timma sen ja är en äkta 7 sovare, om ja bara kunde så skulle ja sova hela darna men de kan man ju inte, spec inte idag eftersom ja ska jobba ikväll. näst sista dag FAN  vad skööööönt.. Känner mig inte ett dugg utvilad dock suck suck suck o så en stoooor SUCK. Men de går väll sen när ja fått i mig lite frulle I belive =).

Ska max äta 2 gånger om dagen för ja vill verkligen krympa en aning visst ja är 1,76 o väger "bara" 52 just nu men javill väga 48 av nån sjuk annledning :O. Jagvet att ja inte är fet men min spegelbild säger nå heelt annat i den ser ja en stor o fet tjej. Men när ja inte kollar i den utan bara helt normalt så ser ja mina pinnsmala handleder de är verkligen bara skinn o ben. O egentligen sjukt osmart att gå ner i vikt för ddå förlorar ja ju mina Boobs :O o de vill ja ju inte ooo jobbigt. Aja får väll se hur de blir då!

Längtar tills nästa vecka då ja förhoppningsvis får älsklingens armar om mig, att få vakna brevid honom ska bli så himla underbart o att somna med hans armar om mig =) har blivi så van med de nu att de är sjukt ovant att ligga här helt ensam i mitt trökiga rum o i min osköna säng önskar ja fick tillbaka MIN MIN MIN säng men nä.. Aja får köpa en ny så svårt är de.

Antar att älsk sover men nej de gör han inte har fått sms om att ja skulle läsa hans blogg :O han drömde att ja var otrogen o hade sex med nån annan :S ja drömde också nån natt att ja el han va de :O va händer med oss?

Ja skulle ialfl aldrig vara otrogen mot dig älskliing fast de vet du nog redan :) LOVE you honey

Den tanken slår mig gång på gång o ja blir sjukt deprimerad ja kunde vari mamma till en bebis som ja hade bf på den 6 februari 2008. Just nu har jag legat o tänkt på det ett tag o vill bara få allt ur mig. Visst hela grejjen var inte rätt I know ja var bara 17 år och dessutom drack ja under graviditeten men de var innan ja visste att ja var på smällen. De var dessutom på en fest som en kåt kille som äcklade sig framför oss som jag kände det de bara slog mig som en blixt ifrån himmelen - HJÄLP JAG ÄR GRAVID. Jag testade mig veckan efter på ungdomsmottagningen eftersom ja var försenad o vela att de skulle bli hemligt så att ingen skulle se mig köpa ett test osv. Hur som helst ja hade praktik då o de var i slutet utav terminen (1an på textil) o ja stack dit nervös som fan var jag o ja hade inget sagt till någon förutom min bästa vän o de som va på festen då eftersom ja råka säga de lite högt. Hon var trevlig som mötte upp mig o hon sa att det säkert bara var stress o att ja nog kunde vara lugn ( ja var 6 dagar försenad bara ) men sen ser ja hennes min ändras när hon kollar på testet o hon säger:

- Men oj då här ser vi två streck. Jag kan ringa till mottagningen i Gävle och boka en abort tid direkt så är detta lilla missöde borta ur världen.

Jag blev helt kallsvettig o ja som redan visste att det skulle bli positivt fick en chock, ja kände mig svimfärdig o äcklad av hon som vela döda "den som bodde i min mage". Jag sa inget utan ja reste mig o 2 andra tanter kom in och fråga hur det var fatt om ja vela ha vatten för ja var lik blek. Men ja bara gick.... Jag gick till praktiken o fortsatte som vanligt o försökte att inte tänka nått på det ja just fått reda på. En kompis som just blivi mamma kom förbi praktiken för att hon skulle ha blåttsidenband till sin son som skulle döpas. Ja berättade det för henne o vi pratade lite o hon sa att ja skulle göra det ja tyckte kändes rätt.

Men jag visste ju inte ja hade sån himlans panik, ja ringde "pappan till den" han var ute nånstans o han blev väll lika chockad som jag ( ja trodde inte ens att ja kunde bli gravid o här stod ja med en sak i magen ). Han var allt mer än trevlig han vela bara att ja skulle göra abort.

Jag väntade ett antal veckor jag fäste mig snabbt för det ja hade i magen hela kroppen förändrades ja hatade all mat ja en gång älskat min bröst blev som bomber ja gick från A - kupa till D - kupa och jag spydde hela tiden efter jag ätit på morgonen på kvällen. Det enda som hjälpte mig var cocacola o citron. Jag verkligen rasade i vikte..

Jag hade panik o ingen kunde hjälpa mig ja kunde verkligen inte prata med någon alla sa promt abort min bästa vän hon lyssnade men ja sa nog inte så himla mkt till henne om just det mest om annat I guess.

Jag grät varenda dag varenda kväll o varje gång jag var ensam jag vela inte göra abort men jag visste att slutligen var ja ju tvungen ja va 17 o trodde ja skulle hamna på gatan om nån fick veta eller om ungen kom till världen de var helt enkelt inte rätt o pappan skulle inte hjälpa till..

Stack till sthlm med mamma o gick på grönan o tillbringade nån vecka där o spydde hela tiden av all mat ja hatade grillat när ja var gravid ja mådde illa av bara tanken de värsta va att vi åt det varenda dag..
När vi va på grönan tänkte ja hela tiden på skyltarna som säger att gravida inte ska åka osv..

Jag gråter när jag tänker på det ja får panik vill bara spola tillbaka tiden.
Hur som helst tiden gick o ja kontaktade slutligen ungdomsmottagningen ja hade bestämt mig för att behålla bebisen. Ja kom dit o alla vär jätte trevliga men på en gång min graviditet kom upp så sa de direkt du är för ung och för oansvarig du skulle aldrig någonsin klara av ett barn och är pappan med i bilden nej troligen inte eftersom han inte är här nu jag ringer gävle sjukhus så får du åka dit sen får du komma hit och prata med en kurator..

Jag sket i kuratorn men åkte till gävle minns att ja satt o väntade länge o mådde skit illa vilket läkaren med en gång såg hur som där gjorde dem ultraljud han vred bort skärmen och de bilder han tog skynda han gömma för mig... Han frågade mig när ja skulle göra aborten, jag blev tyst o sen gick ja mina tårar kvävde mig alla vela döda mitt barn ='( så kände jag exakt jag kände den där lilla saken som växte inom mig ja var så himla fäst det var en del utav mig.
Han sa ialfl innan ja gick att jag var i vecka 7 o att de var bråttom om ja vela göra en medicinsk abort..
Ja hade nån blödning när ja kom hem o trodde de va missfall men nej de va tydligen vanligt efter sånt ultraljud suck annars hade allt vari ur världen..

Jag försökte skjuta allt bakom mig o ja åkte med pappa o några av min familj till några tremänningar i göteborg. Bilresan var skit ja spydde nån gång o dagen efter när ja vaknade så sprang ja genom rummet ( vi bodde i nån stuga ) o spydde med öppen dörr, ja sa att ja var åksjuk sen igår så ingen brydde sig istället köpte vi åksjukepiller å stack på liseberg. Tänkte även på grav.skyltarna där men åkte ialfl..

Sen kom vi hem o ja la mig i min säng o vela dö ja bara önskade att ja skulle dö tillsammans med mitt barn (el embryo). så ja slapp allt detta.

Men så gick tiden o ja förstod tillslut att detta går inte ja skulle vara självisk om ja behöll men hur fan kan man vara självisk att låta en människa komma till världen? Jo tydligen enligt alla andra så kan man de..

Ja sammlade krafter o gjorde samtalet..
Hon jag pratade med var jätte trevlig o hon berätta att ja lära göra abort redan nästa dag en kirurgisk o att ja skulle vara sövd. Hade ja väntat en dag till hade ja fått käka piller som dödar o sen föder man ut det o de känns som en vanlig förlossning med värkar osv..

Men ja fick komma in redan samma dag o fick ta blodprov så de skulle kunna veta min blodgrupp osv o sen fick ja piller som ja skulle ta 3 timmar före aborten dagen efter då ( en fredag) o en tvål ja skulle tvätta mig med samma kväll o morgonen när allt skulle ske.

När vi åkte o handla ringde ja mamma som bor i sthlm o berätta att ja skulle göra en abort o att ja va gravid ja började gråta när ja berättade det. Hon sa med detsamma att hon skulle komma o vara med mig.

Dagen D...
Jag gick upp hade inte sovit en blund bara gråtit hela natten duschade med de där grejjset tog pillren 3 timmar innan själva aborten nu fanns de ingen återvändo. Efter ett tag började ja blöda o ja hade så jävla ont det kändes som 1000 knivar som hackade min mage hela tiden ja kunde verkligen inte sitta o ja va sjukt yr.
Mamma kom som hon lovat hon o mormor skjutsade mig i porshe te sjukhuset i gävle.
De fick inte följa med in så de åkte o shoppa eller nå dylikt what so ever..
Jag följde med en sköterska som gav mig nå fult linne o en burk med piller o skiiit lite vatten ja som inte ens kan svälja piller med en kanna vatten.
Jag tuggade sönder åksjukepillret o sen berätta ja att ja inte kan svälja piller så hon fixa det att de skulle finnas med i nå dropp ja skulle få sen.
Ja fick lägga mig i en säng o sen skjutsa de in mig i operations salen o ja fick lägga mig på nån konstig britts o sen börja de ta lite värden o spänna fast mina armar o ben o sätta i dropp osv.
Men precis när de skulle börja med dropp o sånt kom ett akut kejsarsnitt in o de fråga om de kunde ta henne föra, ja sa självklart ja.
Hur som så skjutsa de mig till uppvaket där ja fick ligga o verkligen lida ja låg o grät av smärtorna men ja vela dö för nu va ja en mördare...
3 timmar senare så var de min tur 3 TIMMAR :S..
De la mig återigen på brittsen spände fast mig o berättade att efter detta när ja vaknar o de ska lägga mig i sängen kommer ja somna med en gång o sen kommer ja inte ens komma ihåg det att de väckt mig alltså.
De spände fast mig o satte på nå grejjer på"min kropp o stack en stor nåljävel i min hand så ja kände mig helt yr ja trodde det var sömnmedlet för ja blev helt lugn o kände ingenting inte ens min egna andning.
Men de va tydligen bara lokalbedövningen som gick genom hela kroppen för att de inte skulle kännas nått sen med sömnmedlet.
Hur som så sa en sköterska att ja skulle låtsas att ja låg på en strand med eb drinnk.
123456789 varför somnar ja ibnte tänkte ja fan kanske de tror att ja sover o börjar nu?
Pang svart,
Vaknade på uppvaket fattade nada var fan var ja varför me alla dessa sjuka människor o varför har ja en grejj på mitt finger som piper o varför gör det så jävla ont?

Ja hade nå bandageliknande skit runt mig men de va blod i hela sängen endå.
Ja somnade om o vaknade på en annan plats i rummet brevid en tjej som hade sin mage öppen tror hon hade cancer eller nå :S.

sen vela ja hem så ja fick gå upp men ja ramla ihop o fick ligga kvar ändå de hade glömt att ge mej nån spruta.
De kom en sköterska efter ett tag som gav mig sprutan i benet så hela kroppen spände sig fick den bara för min udda blodgrupp så att min blod skulle lagra sig eller nå liknande minns inte.

Sen drog hon ur droppen o ja fick gå till toaletten o byta om när ja kom in på toan insåg ja hur blodig jag verkligen var o ja svimmade där inne ja rammlade ihop o allt vart mörkt.
Vaknade bytte om o tvättade av mig blod.

Sen fick ja dricka stark saft den godaste någonsin o äta kaker eller nå"bara för att höjja blodsocckret men ja kunde inte äta så saft dög bra för mig.

Sen kom mamma o mormor o hämtade mig o ja fick åka hem..

Efter detta så fick ja komplikationer de sa att om ja skulle ha ont i helgen så lära ja åka in te akuten.
Jaa hade ont i flera veckor/månader men ja åkte aldrig in o ja blödde som en gris vilket inte va normalt.
Ja hade en massa problem o fick kika upp de o hon sa att ja kunde vara steril att nått gått snett men att man aldrig vet.
Men jag vet att ja inte kmr få nå barn ja kmr aldrig få den chansen igen för ja tog den inte när ja fick den.

så nu är ja typ steril då....
vill sjukt gärna ha barn i framtiden men de funkar inte så.. hatar när min familj tjatar om barn ja måste allltid låssas att ja inte vill ha barn för ja har inget sagt ännu.. men skit samma inget är 100% längre.. de får reda på de förr eller senare..

ja får skylla mig själv men ja hoppas andra slipper vara med om detta o ja hoppas folk kan förstå att som ung kan man vara mamma man klarar av det...

förlåt att ja inte kunde bli din mamma <3

Skrev ju ett sjukt långt inlägg tidigare idag o här kommer ett till. Ja jag vet att jag tjatar om min pojkvän hela tiden men ja kan verkligen inte sluta. Han betyder verkligen allt för mig o ja har byggt en värld runt oss (mig o han alltså) och i den världen finns bara jag o han vad som än händer så kommer aldrig någon kunna bryta sig in i våran värld som jag skapat. ALDRIG. Skulle Mattias lämna mig så skulle ja dö inombords och låsa in mig i vår lilla värld där det för alltid är han och jag. Jag och min älskade ängel som betyder allt för mig. Jag har legat o tänkt på han länge nu för han ska skicka ett sms när ja kan ringa, just nu är han ute med sina små vänner på äventyr. Ja man vet ju aldrig vad min tokstolle kan ha för sig en bild säger mer en tusen ord Look for yourselfe ;)



Han hade väldigt myys undefallens dagar. Dock inte med mig ;). Hahha ja skojja de va ja som tvinga han till att ta denna bild när han kysser sin hemliga älskare fan önskar de va ja som fick kyssa min ängel. Längtar så himla mycket tills att jag får träffa min sötnos och bara få "vara" bara få leva bara får känna hans närhet o vakna upp brevid honom varenda dag =). Ja blir galen av längtan o saknad när jag tänker på honom 99,9% av tiden med honom så mår ja super den andra 00,1% mår ja kanske dåligt fast inte pga honom utan av andra annledningar. Om det bara fanns han o ja o våra familjer o vänner på denna planet så skulle ja må bra 100% av tiden! But life is not easy.

To My Love Mattias

.. Ta min hand, ta mig till vårt land ..
.. Kyss min mun, låt oss sväva igenom tid o rum ..
.. Kom nu tåg, låt mig åka fram fort som på en våg ..
.. Tills jag dig ser, sen släpper jag dig aldrig någonsin mer ..

By Nathalie

Just nu låter ja helt sjukt desperat för jag skriver om dig hela hela hela tiden men ja kan inte sluta, för ja blev så himla glad när ja fick höra att de löser siig att ja får låna pengar så ja kan komma innan ja får mina egna =). Avståndet är den enda orsaken till att vårt förhållande kan knaka ibland. Men jag hoppas verkligen att du älskar mig, för jag älskar dig o det hoppas ja att du vet o att jag aldrig någonsin kommer släppa dig igen. Du är ju min andra halva min ena lunga. You and me and dupreé.

Nuu fick ja ett sms av mattias:
- Ska jag pierca mig i ögonbrynet ;)

Ja lärade ringa upp honom haha, tydligen är han hos nån kille som har en flickvän som piercar :P o nån ska tydligen bli piercad i ögonbryne o tiias var lite små sugen han med ^^,. Han råd frågade mig :P men ja tror de typ kmr göra ont så javet inte riktigt ja haha han får göra som han vill helt enkelt får la se om han har en nål i ögonbrynet sen när han kommi hem då. Om inte så kan ja pierca han när ja kommer hem till honom och våldgästar :P. Min älskade Mattias. Ja önsskar du visste hur mkt jag faktiskt älskar dig, o ja ska bli den flickvän du förtjänar ja ska bli kärleksfull o ja ska ge dig allt ja kan. Du ska bli min lilla bortskämda lyxhustru när ja blir rik "host host o de lär ju hända att ja blir ehm host host". Men man kan alltid önska hoppas o låtssas.

Tänk om man kunde tala i kännslor, de kan man kanske fast jag har problem att förstå o lära mig "språket". Men en sak kan jag säga dig fast jag vet dock inte om det är nå fint eller bara makabert men det är sant lika sant som att ja skulle göra det för min familj o de skulle ja absolut. Skulle någon sikta en pistol emot dig skulle ja kassta mig framför o ta kulan åt dig/min familj. Fast egentligen du är min familj åtminstonet en del i min familj. O skulle ja tvunget behöva dö så vill ja dö i dina armar för det sista jag vill se är ditt vackra ansikte det sista jag vill känna är dina armar på min kropp och det sista jag vill höra är din underbara röst. Om ja skulle dö på de sättet så skulle jag i alla fall dö lyckligt. Ja älskar dig så himla mycket att ja inte själv kan förstå det. För mig är det en ny sak att vara så här kär o att blir mer kär för varenda dag som går. För hela tiden visar du mig nya sidor. Du är alltid så himla omtänksam, o i vårt förhållande är det nog du som tänker allra mest på vad som är bäst för just oss osv, så långt kanske inte ja tänker alla gånger men jag får helt enkelt lära mig. Ja skulle aldrig någnsin för allt i världen kunna lämna ifrån mig dig till någon annan frivilligt, det existerar inte i min värld. Ja skulle inte kunna leva med att se dig med någon annan vilket jag redan har och det var sjukt hemskt o smärtsamt. Ja var svartsjuk hela tiden på dig även fast att ja själv hade pojkvän just då så var ja så jävla svarsjuk på din flickvän, för ja önskade så innerligt att jag var hon. Vilket ja är glad att ja inte är just nu för nu är ja mig själv men ja har ändå dig. Ja hoppas att framtiden är vår o att när vi ska dö så dör vi tillsammans.

Jag vet en tant ( har ja för mig att de va ) hon miste sin man, ett tag efter händelsen så stod hon vid sitt fönster en natt o skrek ut nått i stil med - Nu kommer ja Henry (eller om hon va en han o han va en hon).
Sen dog han/hon.
Sorgligt men vackert <3



Love you allways!

Egentligen hur man än vrider och vänder på det så förtjänar alla att vara lycklig vad man än har gjort. Ingen är perfekt och ingen kommer heller att bli det. Alla förtjänar en andra chans oavsätt orsak. Jag har lätt att förlåta, o jag har sjukt svårt att släppa personer ur mitt liv, för alla har vi våra minne tillsammans en del som man vill uppleva igen. Det kan vara roliga stunder eller spännande upplevelser ja vad som helst. De personer som jag ändå släpper taget om till slut får ändå en andra chans på nått höger eller vänster, jag vet inte varför, ja kan inte rå för det att jag gör så. Kanske är det för att jag tänker på vad jag själv gjort och att jag själv inte är perfekt eller att ja själv inte valt rätt utväg alla gånger. Jag har ljugit jag har svikit jag har varit otrogen ( fast det var för länge sen och ABSOLUT INTE emot Mattias för jag skulle aldrig någonsin kunna vara otrogen emot honom ) Mot min första pojkvän ni vet "the one" han var jag otrogen imot när jag fick reda på att han varit med andra + att jag såg mitt framför mina ögon när han kysste o smekte en annan tjej :S. Så jag kysste en utav han vänner o sen gjorde jag slut helt enkelt ångrade som fan mitt val för jag mådde som jag förtjänade jag mådde skit visst jag hade bara kysst en annan men ändå ja kände mig som en kriminell. Andra gången hade jag en jätte snäll pojkvän han gjorde absolut inget dumt mot mig och antagligen skulle han inte heller göra det, han var dock otrogen emot sin flickvän när jag började träffa honom vilket ja aldrig visste ( att han redan hade flickvän alltså ) men jag fick reda på det sen för hon blev en sjuk psykopat som försökte förpesta våra liv. Men ialfl när ja o han varit tillsammans ett litet tag så var ja ute med några vänner o där kommer en sjukt snygg kille o va fan gör ja? jo vi kysstes o sen förljde vi (ja o mina vänner) till hans hotellrum o fortsatte kyssas. Han vela att ja skulle stanna kvar men ja kunde inte.. Ja tog första bästa buss min kille ringde o förstod att nått var på tok så han hoppa på min buss ( vi bor/bodde på samma väg fast en bit ifrån varandra ) han vägrade hoppa av bussen han följde med hem till mig, ja mådde skit dåligt men ja fick skylla mig själv, ja tyckte så himla synd om honom ja sa rakt ut - Jag har varit otrogen ikväll det är slut..... Det regnade ute och ja bor ju vid en skog han sprang in dit satte sig på en sten o grät jag höll om honom ett tag medans han berättade att han förlät mig o att vi skulle glömma allt bara ja inte lämnade honom. Men jag visste innerst inne att det skulle aldrig funka ja menar ja kysstes o inte sånt där oskyldigt kyssandes heller så ja sprang hem o han efter. Vi satt i mitt garage o grät hela natten han vela inte gå men tillslut tvinga ja honom då när ja lagt mig ringde han upp ja hörde en massa bilar som tutade o han sa att om ja inte tar tillbaka honom skulle han fortsätta gå o blunda mitt i vägen sen bröts det...
Han förlät mig men ja förlät aldrig mig själv efter detta så fortsätte vi träffas fast som vänner.

Jag tänkte så här efter detta "en gång otrogen = alltid otrogen" visst ja har bara kysst andra men de är lika dumt som att ha sex med nån annan, sånna saker ska man endast dela med den person man är tillsammans med. Jag tänkte ialfl så o fick panik ja vågade inte träffa någon annan utifall att jag skulle råka vara otrogen igen.

Men jag träffade en annan kille han verkade hur underbar som helst osv. Men han gjorde en sak emot mig som jag aldrig kommer kunna glömma ja känner mig smuttsig bara jag tänker på det o vetskapen om att min familj vet om det, och vetskapen om att han kan dyka upp var som helst..Men det har jag varit orolig över så himla länge att jag inte orkar nå mera, annledningen till att jag drog upp honom är för att han har påverkat mitt liv på så många sätt. Han var verkligen som en ängel när vi träffades från start då, men han gjorde mitt liv till ett helvete när vi återförenades o ja svimmade i hans lägenhet han utnyttjade situationen totalt.. Efter det så kunde jag inte lita på någon, ja hade en pojkvän när detta hände o utan han hade ja gått under, han var den som ja verkligen klamrade mig fast vid o min familj älskar honom. Men ja hade bara vänskapliga kännslor för honom o så är det ännu även om vi inte ses längre.

Hur som helst det fick mig att sluta lita på killar för jag var så jävla korkad ja borde ha insett att han inte var bra men det kunde jag inte fören det var försent.

Jag var verkligen rädd för att sova hos killar efter detta eller att ens umgås med dem på kvällarna, men jag gjorde ett undantag o träffade en kille o blev gravid. Ja har ingen lust att dra upp honom, men efter det här så förstod ja verkligen att jag bara är ett object i andras ögon nån man kan ligga med o sen dra en person vars känslor man inte behöver bry sig om.

Jag slutade tro på mig själv jag gick ner i en depperiod o lät alla behandla mig som de vela ja hade miljoner one night stands (känns de som). Ja älskade inte mig själv ja hatade mitt liv jag hatade alla jag tyckte sjukt synd om mig själv o kapade en massa kontakter. Men sen dök en ny person upp i mitt liv han fick mig att må bra vi hoppade in i ett förhållande o var med varenda dag från första dagen vi träffades. Jag vet inte om jag var kär påriktigt tror mest att jag bara längtat efter alla söta ord alla uppmärksamhet o att känna mig älskad. Så hade jag aldrig kännt förrut, jag blev inte förälskad i honom utan jag blev beroende, beroende utav hans närhet där var ja så lycklig.. Ett tag, ja tror han var otrogen o det tror jag fortfarande, hur som så gjorde jag slut.. Sen grävde ja min egna grav ja la mig i den o mådde skit hur länge som helst ja släppte inte in nån bara fler one nights...

MEN DÅ PLÖTSLIGT som en en ängel från ovan så kom Mattias in i mitt liv han fick mig att må bra o känna mig uppskattad innan vi ens hade träffats. När vi träffades så föll jag direkt han var så himla underbar ödmjuk ja allt bra han var som kommen ur en vacker saga. Allt var så himla underbart när vi var tillsammans.. bara en sak var fel ett sms som knäckte mig.. Ett sms som gjorde mig sjuk, jag åt medicin ja inte tålde (vilket ja inte visste) Ja var sjuk över jul o nyår samanlagt var ja sjuk i cirka 7 veckor från start. Det tog hårt på mitt o mattias förhållande jag älskade honom men jag visste varken ut eller in ialfl det resulterade i att vårt förhållande tog slut..
Vi tänkte gång på gång försöka, men det dök alltid upp nå nytt..
Efter några månader så började vi återigen prata men han blev tillsammans med sitt ex, ja mådde skit o hoppade än en gång i ett förhållande ja inte vill prata om. Men sen började ja o mattias prata igen igenom våra bloggar (både ja o han hade pojk/flickvän). Men det tog slut för båda o vi träffades igen o mina kännslor för honom som aldrig försvunnit de liksom ploppade upp o ja blev nykär på nytt vi tillbringade en månad tillsammans en underbar månad, fast den hade vari bättre om ja hade tagi bättre vara på vår tid o inte varit ett sånt PMS monster som ja har varit ja har fan vari sur/ledsen/glad varenda dag o nu i efterhand så tkr ja sjukt synd om min älskade mattias =( han fick ta en massa skit men han blev aldrig sur på mig utan han fanns där fortfarande o han finns där ännu. Jag har svikit jag har ljugigt o ja har sårat mattias vilket ja verkligen hoppas på att de aldrig mer kommer att hända, för han förtjänar en bra flickvän. Han har så himnla mkt kärkek att ge o han ger mig den hela tiden han är alltid så underbar emot mig. Även vi tjaffsar men så är de va ska man förvänta sig vi är liksom två olika individer alla tjaffasr ibland kanske inte på grund av att man gjort nått utan pågrund utav att man är nere eller på dåligt humör helt enkelt.
Mattias är min livsgnista o ja skulle ärligt talat dö utan honom, jag älskar dig så mkt..



Allt detta har påverkat mitt liv negativt o positivt ja är extremt lycklig och stolt över att ha min underbara mattias vid min sida.

Jag har gjort många dumma o osmarta val i mitt liv o javet att antagligen kommer ja göra nått dumt val i mitt liv igen för jag är inte perfekt men ja hoppas verkligen att ja aldrig kommer göra nå dumt val som kan sätta mitt förhållande med mattias på spel. Jag vet ialfl en sak o de är att ja aldrig någonsin skulle kunna vara otrogen emot honom o ja kommer aldrig ljuga för honom igen om de inte är nödväntigt ( typ om de handlar om en överaskninge eller liknande ).

Ja hoppas att jag får dela hela mitt liv med dig mattias =) pratade nyss i tele med dig o nu är ja glad o helt varm inombords fast du är orolig över vad ja skrivi eftersom du inget vet hoppas du aldrig lämnar mig.

Love you allways.

Det jag vill komma fram med detta inlägg är att ingen är perfekt men ändå förtjänar att vara lyckliga. Jag har stött på många personer i mitt liv o ja tkr att även om man använder psykiskt/fysiskt våld så kan man förlåta dock gäller inte det mord ja skulle aldrig förlåta någon om nån mördade nån annan!

Nu ska ja lyssna på musik feel the pain <3

PussPuss

Inom en snar framtid får ja känna min älsklings armar runt mig =)

Kan bara inte sluta gråta tårarna forsar längs med mina kinder o javet inte varför
Ja känner mig sjukt kluven i minst 1000000 delar alla vill åt olika håll.
Och det känns hela tiden som att mattias kommer lämna mig, varför vet ja inte men ja har den känslan bara ja är så himla rädd att den dagen ska komma o att han ska säga - Nathalie tyvärr jag har inga kännslor för dig längre.
Panik.
Ja skulle inte klara ett liv utan honom inte nu inte sen inte någonsin.
Jag älskar honom över allt annat på denna jord..
O javet mattias du säger hela tin att du älskar mig o att du aldrig kommer lämna mig osv..
Men kännslor kan man inte styra över tänk om du får känslor för någon annan eller att du slutar älska mig ( de kanske du redan gjort).
Det känns sjukt fel att säga att du älskar mig för det kan ju ja aldrig veta att du verkligen gör om du gör det.
Men sättet du alltid säger det på o alla saker du gör för att få mig må bättre o för att få mig på bra humör dom får mig bara så knäsvag för dig..
Ja skulle aldrig klara av att förlora dig någonsin....
Men jag är även rädd att du bara är tillsammans med mig för att du inte vill såra mig osv..

Nu ska ja fortsätta vara ledsen.

Bye..

Btw ja ska lösenordsskydda min blogg eller skapa en helt ny vi får se vilket de blir..

Ja nu är ja vaken uppe med tuppen alltså ;D
SJUKLIGT trött men thatś life =)
Håller på o fixar med frulle sen ska ja sminka mig o fixxa frillan o sen packa o sen städa lite osv..

aja whatever skönt o komma från sandviken!

Puss puss

Love you Tiias

O jaa lär bara säga EN sak du som skriver anonymt alltså NICLAS de finns ingen annan än du som visste att ja var med dig utan att min kille visste o vadå gå bakom ryggen de roliga är nog att ingen jag känner vet att jag har blogg så PUCKO!
Sen har absolut ingen annan med det att göra än just mig o tiias ja skiter i folk som lägger sig i mitt liv det bevisar bara att vissa inte har nått liv!
Men whatever vi kmr aldrig mer att höras..

Nu poppa mina mackor upp så ska fixa dem