Ta ett steg bakåt.
Jag har lärt mig att ta ett steg bakåt när alla blickar riktas emot mig. Om man istället skulle ta ett steg framåt skulla man tillslut i alla fall falla tillbaka åtminstonet om man tar ett för stort kliv och tar allting förgivet..
Jag har slutat blickat bakåt nu, minns knappt något ialfl. Ja kan inte och jag vill inte ta tillbaka personer från det förflutna för då kommer jag bara hamna på samma bana igen.
Det är himla svårt att förändra sig men egentligen är det väll en del utav livet? Om man ska kunna passa in i dagens samhälle?.. Det går inte att blunda för verkligheten, vi alla vet att vi inte ser det vi bör öppna ögonen för. Vi har svårt för förändringar och vi har svårt för att se när andra lyckas bättre än oss. Vi blir så avundsjuka att det förvandlas till svartsjuka som gör oss besatta att sabotera för andra människor.
Jag har svårt för blickar, jagvill bara sjunka genom marken när folk ser på mig, för då slutar mina ben att fungera så ja kan knappt gå. Så snälla sluta glo, ja glor inte på er.
Varför är vi så rädda för "annorlunda" och "förändringar". Det är en sak jag alltid haft svårt att förstå mig på. Jag tycker det är coolt med folk som vågar stå på egna ben och se ut som de vill och som vågar följa sina drömmar.
En sådan person är inte jag men jag hoppas att jag någon gång kommer att bli.
Nu ska jag skriva dagbok o sen ska ja sooova :) Puss o Natti
Jag har slutat blickat bakåt nu, minns knappt något ialfl. Ja kan inte och jag vill inte ta tillbaka personer från det förflutna för då kommer jag bara hamna på samma bana igen.
Det är himla svårt att förändra sig men egentligen är det väll en del utav livet? Om man ska kunna passa in i dagens samhälle?.. Det går inte att blunda för verkligheten, vi alla vet att vi inte ser det vi bör öppna ögonen för. Vi har svårt för förändringar och vi har svårt för att se när andra lyckas bättre än oss. Vi blir så avundsjuka att det förvandlas till svartsjuka som gör oss besatta att sabotera för andra människor.
Jag har svårt för blickar, jagvill bara sjunka genom marken när folk ser på mig, för då slutar mina ben att fungera så ja kan knappt gå. Så snälla sluta glo, ja glor inte på er.
Varför är vi så rädda för "annorlunda" och "förändringar". Det är en sak jag alltid haft svårt att förstå mig på. Jag tycker det är coolt med folk som vågar stå på egna ben och se ut som de vill och som vågar följa sina drömmar.
En sådan person är inte jag men jag hoppas att jag någon gång kommer att bli.
Nu ska jag skriva dagbok o sen ska ja sooova :) Puss o Natti
Kommentarer
Postat av: Pelle
Du har rätt, man ska inte gå tillbaka till det som sårat eller skadat en. Ej heller till sådant man mått dåligt över.
Men ändå så finns vissa delar där man säger att man måste upp på hästen igen. Och det är för att man kan behöva möta sina farhågor för att kunna bearbeta dom. Du kommer att bli stark gumman. Jättestark. Jag tror på dig och hoppas att allt löser sig.
P.s. Den där musikvideon var så stark att jag satt och storbölade här :$ men jag är man nog att kunna erkänna det iaf ;) D.s.
Krama om
Trackback
